Tiden går fort ibland, för fort när man har roligt, och jag har varit lite dålig på att prioritera att uppdatera bloggen. Men här kommer lite om vad som skett de senaste veckorna.
Torsdag 4 Mars: Nått så när vanlig skoldag, fotboll med klasserna och assisterades av två killar från communityt, det funkade bra och de fick mycket frihet även om jag hade bestämt programmet. Det är också spännande att se skillnaden på hur de agerade inför första klassen till sista då de i princip skötte allt själva. Sedan vart det ett möte inför vårt VM projekt (mer kommer om detta snart, än så länge lite hemligt).
Fredag 5 Mars: Var på Kgopudi, en av de high schools jag inte jobbar på, men på grund av projeket ”Dreams, Future and Career”, riktigt lyckat, och det är väldigt bra för mig att möta eleverna i en annan miljö också än bara på sportsplanen, alla är inte intresserade av sport och kommer inte dit av sig själva, men fick nu chans att bekanta sig lite med mig. På kvällen vad jag på kalas, mitt första födelsedagskalas sedan jag kom hit. Det är ju så att födelsedagar firas inte som hemma, man är inte så noga. Men en grannfamilj här hade i alla fall bestämt sig för att ha kalas för minstingen som fyllde 2 år. Kom inte och tro att det var som hemma i Sverige. Ett bord var uppdukat för Miss birthday och några vänner. Sedan var det en programdirector som skötte introduktion av en agenda med +/- 15 olika nummer, det var grattis tal, dans, bön och så klart skära tårtan. En trevlig fredagskväll, och de har redan börjat planera för mitt födelsedagskalas, och pappa du är ju här då, så du ska få se på grejor!
Lördag 6 Mars: Som känt blev det ju ingen ladies soccer turnering, istället blev det bullbak och tillagning av lasagne. Efter en shoppingtur i Buchum då, spenderade mer än 2 timmar i mataffären, och inte för att det är stort där, utan för att de är så fruktansvärt långsamma i kassrona, 1 timma i kö och sedan 30 minuter för dem för att reda ut hur man gör när någon vill betala med kort, Africa is wounderful.
Söndag 7 Mars: Lite pappersarbete, kunde och borde gjort mer. Men var och mötte Dash och sedan vart det kvällen. Dash är som jag skrivit tidigare en sydafrikansk kille som åkt till Norge under 6 månader som idrotts volontär.
Måndag 8 Mars: Började med att träffa alla klasserna (det är bara 5) på Raseakala med Dash, vi pratade om våra erfarenheter att vara volontärer i ett annat land och lät eleverna komma med frågor. Sedan vart det i väg till nästa high school, usch usch vilket dåligt bemötande av rektorn, har varit väldigt tålmodig med honom de senaste veckorna, men när han säger att ”hade jag kommit till ditt land hade de då inte ens låtit mig komma in i skolan för jag är svart”, då kokade jag inombords. Hur som helst, trots våra överenskommelser så fick vi bara se tre klasser, och jag tycker verkligen synd om eleverna att han inte prioriterar bättre eftersom alla kommer och frågar om vi inte kan komma till dem också. Jaja, sämsta bemötandet av någon sedan jag kom till Sydafrika, men inget att göra mer än att snällt skriva ett brev och tacka för allt han gjort för mig och den tiden vi fick, alltså, säg inte vad du tycker utan slicka rumpan. På kvällen coachade Dash KBC och jag spelade. Efteråt frågade Dash mig om jag alltid jobbar så här mycket. Och ja, svaret är så är mitt liv. Han tyckte det var lite för mycket…
Tisdag 9 Mars: Sista skolan med Dash. Dagen börjar med att rektorn, som i övrigt är en riktig pärla, tar med oss ut för morning assemble, och helt plötsligt så ska vi säga något, ja ja tänker jag och pratar på. Efteråt kommer Dash till mig och säger att han vart nervös, och ju mer jag tänker på det i efterhand, bara prata engelska inför 900-1000 elever utan att tänka var allt lite speciellt… Hur som helst flöt det på bra i skolan och jag fick vinkat av Dash vid 11 tiden för att bege mig till nästa aktivitet. Det var möte för att stämma av att allt var redo för torsdagens skolturnering, och hör och häpna, hälften var fixat, och den andra hälften fixades under eftermiddagen. På kvällen var det möte med sports committee, som vanligt var de få som gjort sina åtaganden, men för första gången dök Mr Ledwaba upp. Mr Ledwaba är kontaktpersonen för SCORE och communityt, han har inte skött sitt jobb så jätte bra, och allt är alldeles för invecklat för att förklara, men hur som helst, kanske han blir lite supportande nu? Ringde också och sa grattis till mormor!
Onsdag 10 Mars: Helen Franz hela dagen. För andra veckan i rad följdes i princip programmet. Och nu kunde vi även vara inne i deras idrottshall. De har alltså en hall där, men den används inte så mycket för idrott eftersom den ofta hyrs ut, så hittills i år har den varit full av nya glödlampor för Escom, hur det gynnar sport och fysisk aktivitet kan man ju fråga sig?
Torsdag 11 Mars: Interklass aktiviteter på Matjektetlane, alltså klasserna spelade netball och fotboll mot varandra. Flöt på i stort sett utan problem och vi var färdiga endast 30 minuter efter planen. Så då kastade jag mig i taxin, eller ja, jag fick ju vänta 45 minuter (!) för att åka till CPFM (Contact Person Forum Meeting) i Polokwane. Alltså, alla communites som SCORE jobbar med i Limpopo sänder två personer, kontakt personen och en till för att dela utmaningar och framgångar. Inget möte på torsdags kvällen, utan bara grillning. Blev också lite tjöt med Kjell-Kristinan och Bennedikt ut och sedan med rumskompisen Annetty, det är skönt att få träffa de andra volontärerna igen och dela med sig lite av våra erfarenheter.
Fredag 12 Mars: Workshop hela dagen. Diskussioner om Cup of Heroes, vad som är problematiskt i communityna och vad som faktiskt fungerar bra. Sedan vart det en netball och en fotbollsmatch mot två lokala lag. Själv spelade jag 5 minuter netball innan jag blev utbytt, hade gjort för många regelbrott tror jag, de kommer nya hela tiden och det är ingen logik alls. Inte mig emot att bli utbytt i alla fall, bättre de som kan spelar. Så efteråt var det fotboll, och då vart jag med på planen hela matchen, ensam tjej med killarna.
Lördag 13 Mars: Avslutning på Workshopen och sedan hemfärd. Det var riktigt varmt igen här, kvavt så vart väldigt trött och slappade resten av dagen… Fast det var inte så mycket kvar av dagen ju, var hemma vid 4, men lite lördags mys med en bok och choklad var lagom ansträngande.
Så där ja, nu är vi i kapp. I dag har det inte varit mycket mer än morgonträning med KBC, allt för att se att spelarna inte är för bakfulla för att kunna spela i dag. Nu blir det lite pappersjobb innan jag ska bege mig till fotbollsturnering med dem!
I veckan som kommer blir det mycket möten, uppföljning av förra veckans interklass aktiviteter, om VM och Cup of Hereos, hinner jag ska jag även vara med när de diskuterar sin konstitution i Buffelshoek Sports Committee. Till helgen ska vi hålla Workshop här, Sports and Gender och på söndagen är det 5 á side tournament. Sedan kommer måndagen eftersom är en röd dag eftersom söndagen är Human Rights Day och då ska vi gå upp i bergen och följa upp. Sedan är det nästan den 24 Mars och då åker jag förmodligen till Port Elisabeth med Helen Franz för Nedbank National Championship. Så om jag inte skriver på ett tag igen vet ni i alla fall vad jag gör…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
De är samma tempo här , jobb el möte hela tiden!
SvaraRaderaLyckades klämma in 4 fotbollsmatcher igår
2 engelska och 2 spanska
Kram Pappa