Okej, ibland händer det att jag klagar i mina inlägg, frustrationen måste ibland på något sätt få komma ut. Men det finns ju alltid en positiv sida här nere, och de två senaste dagarna har varit så kanon bra! Fast ja, det började redan i måndags efter pissmötet med ladies soccer.
Vad som hände i måndags kväll var att en kille, Dercik, som är i Buffelshoek Sports Committee kom och pratade med mig. Han var lite bekymrad, han känner att han inte hinner med allt, då han är i grade 12 ställs det väldigt höga krav och fokus på skolan är ett måste. Så självklart respekterar jag att han vill prioritera det framför alla möten och aktiviteter. Nu vet vi att vi inte räknar med honom, men när han kan är han varmt välkommen. Tänk om fler hade agerat så, allt hade varit så mycket lättare. Att han kom och var så ärlig gjorde mig så glad, det händer inte ofta här, men det är väl lite av utveckling som sker här…?
I tisdags startade jag ett litet projekt om ”Dreams, future and career”. Så då tänker ni väl, vad har det med sport att göra? Inte jätte mycket, men det är även utvecklingsarbete som ska bedrivas. Och idén kom efter ett delmoment i en workshop som var väldigt uppskattad där man skulle måla sitt liv om 5 år (såklart gillade planerings freaket Jeanette även denna övning) och sedan göra en plan för att nå dit. Idén kom också efter att lärarna frågat om lite motivation av eleverna och att de gärna talar om min ”karriär” inför dem ”titta på henne, 22 år, klarat matric (gymnasiet) och 3 år på universitetet, och nu kommer hon till oss som volontär, där har ni något att sträva efter”. Så det hela projektet är uppdelat i två delar ett när dessa uppgifter introduceras, att måla sitt liv och göra en plan för det samt del nummer två som kommer att bli nästa måndag och tisdag. Då kommer Dash, en sydafrikansk kille från Limpopo som tog chansen som SCORE volontär 6 månader i Norge, så tillsammans med honom ska vi prata om våra erfarenheter om att åka till ett annat land och volontärsarbete, mer uppföljning om projektet i sig kommer. Men i tisdags, det var en bra start på den först high school, i morgon blir det nummer två, och en och en halv vecka senare nummer tre.
Mer från tisdagen, jag gjorde då ett besök hos ett av de andra fotbollslagen. KBC får ju vara i mitt hjärta, men jag är här för alla i communityt. Och så roligt det var att vara med Thalane, såna ödmjuka killar och så kul det var att spela fotboll!
Så kom onsdagen, en dag fylld av jobb, nästan 12 timmar. Fast tiden går fort när man har roligt. Helen Franz stod på schemat, och näst intill perfekt följdes planen (!). Två saker att nämna som lite extra. Fick en hel del positiv feedback från lärarna, de har inte varit med så mycket tidigare. Men en av dem berättade att när de fick lite strängare direktiv från utbildnings departementet om att inkluderar mer fysisk aktivitet i LO hade det blivit mycket klagomål, hur ska de gå med dessa eleverna? Klasser blandade med rullstolar, kryckor, unika gående, fungerande armar, defromiteter, ja allt möjligt olika! Så kom en av lärarna till mig efter lektionen i går och sa, att jag verkligen lyckats med att få den alla aktiva på sitt sätt och gett så mycket idéer. Jag blev så glad. Självklart undrar ni vad jag gjorde som var så fantastiskt då. Programmet var enligt följande; uppvärmning i from av ”follow the leader”, vilket menas att var och en gör de någon rörelse, alla härmar fast på sitt sätt, och så passade vi basketbollar, alla var med fast på sitt sätt. Sedan kom vi till det lite mer trixiga, ha match, då delade jag dem i två grupper, en för de med rullstolar och en för de gående, två koner på varje plan att göra mål på genom att placera bollen på konan, och i övrigt följ basketreglerna, allt för att göra det så enkelt som möjligt. Kunde alla delta då? Nej inte i matchen som spelare, men de fyra eleverna som inte hade tillräcklig armfunktion fick således bli domare och målräknare, så således lunde alla delta fast på sitt sätt. Tänk er även den känslan, du är alltid beroende av någon för att förflytta dig osv, men nu var det tvärt om, när bollen gick ut vändes allas blickar mot dig och de litade på ditt beslut, fräckt! Sak nummer två som var en highlight från gårdagen där var med sjukgymnastikgruppen, vet inte vad det var med dem i går, kanske att jag äntligen lärt mig namnet på dem? Eller ja, men så mycket skratt, men bara att ligga på mage och titta upp i taket ifall det var någon elefant där… Då tänker ni, sjukgymnastik ska väl vara träning? Jo, men magliggande för dem ser inte ut som när jag gör det, de är så spastiska och korta i höftböjarna att det blir riktigt bra stretchning! Men som sagt var, skratt i massor!
Sista underbara saken från de senaste dagarna som ska nämnas, jag har blivit utvald som FIFA volontär! Jag vet ju inte jätte mycket mer än att det var 70 000 sökande i Sydafrika, i Polokwane har 1 500 varit på intervju, och nu har man valt ut 400 som ska jobba som volontärer under VM. Detta kommer bli fräckt! Fotbolls VM är ju ingen liten grej direkt, en grym chans!
Nu är det ny dag, och nya möjligheter till en toppen dag. Ska nu gå ut och springa, sedan skola och efter det möte om vad som händer i communityt under fotbolls VM!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Grattis visst är de underbart med beröm och uppskattning!!
SvaraRaderaPappa