!ke e: ǀxarra ǁke – olika folk förenade

Befolkning: 46,9 miljoner (2007), nästan 5 gånger så många som i Sverige. Nästan 80 % är svarta, runt 10 % är vita, knappt 10 % är färgade, 2,5 % är asiater. Den svarta befolkningen består främst av nationaliteterna/stammarna Sotho, Tswana, Xhosa och Zulu.

Språk: 11 officiella; afrikaans, engelska, ndebele, pedi, sotho, swazi, tsonga, tswana, venda, xhosa och zulu, förmodligen kommer jag att kunna alla flytande när jag har varit där ett år. Språken hänger ihop med nationaliteterna/stammarna (logiskt). Den vita och färgade befolkningen är de som har afrikaans som modersmål, som är ett nederländskspråk. Nästan överallt i landet förstår man engelska.

Huvudstäder: Pretoria (administration), Bloemfontein (rättsväsende), Kapstaden (parlament). Alltså inte Johannesburg som många tror, men den är dock den största staden.

Yta: 1 212 038 km2, som Frankrike, Tyskland, Holland och Belgien tillsammans

Geografi: väldiga savanner fulla med hjordar av storvilt, vida bukter och palmkantade stränder, en färggrann rikedom av blommor, väldiga amfiteatrar till klippor, ständigt gröna skogar sam halvöknar, vingårdar och fruktträdgårdar. Så skriver i alla fall min reseguide, upp till bevis!

Klimat: eftersom landet är stort varierar klimatet mycket beroende på vart man befinner sig, men eftersom landet ligger söder om ekvatorn är årstiderna omkastade, alltså är det vinter när jag kommer dit. Generellt sätt kan man ändå säga att deras vinter är som den svenska sommaren (i vanliga fall, inte så varmt som dessa underbara dagar…)

Sport: 2010, som första afrikanska land, står man som värd för fotbolls VM (jag har biljett), under för-vm/confederations cup visade Bafana Bafana att man är att räkna med. Men det finns fler idrotter som lockar, exempelvis rugby och netball är två som jag fått testa på, fast förstår inte reglerna ännu.

Djur: The big five, de fem djuren överst på min blog, elefant, lejon, leopard, noshörning och afrikans buffel, kommer alla att vara mina grannar under kommande året. Av Alfred har jag även fått lära mig om de och många av de andra djuren, bland annat hans favorit Dikdik, en liten och mycket söt antilop.

Historia: för omkring 1 800 000 år sedan levde Australopitheceus africanus (en aplikande människa) i södra Afrika, massa år senare, 400 f.Kr. kom vandrande stammar från västra Afrika till det som i dag är Sydafrika. Under 1600-1800 talet kommer holländare och britter och bråkar med de svarta.

Politik: i dag är det ANC (African National Congress), ett socialdemokratiskparti grundat av ursprungsbefolkningen som styr i landet, sedan 1994 efter det första demokratiska valet. Det var då Nelson Mandela som blev president (och hans böcker Long walk to freedom vol 1 och vol 2 ligger och väntar på mig, så får återkomma när jag kan mer…) Men 1948, var Nationalistpartiet vid makten och apartheidlagar stiftades, dock hade sedan 1650-talet svarta använts som slavar. Under apartheid ifångatogs många Sydafrikaner på Robben Island (läser just nu boken More then just a game, football v apartheid, för att lära mig mer om deras liv där och fotbollens betydelse för politiken).

Styrelseskick: republik. Jacob Zuma är president sedan den 9 maj 2009, ledare för ANC och har sex fruar. Man har en konstitutionell demokrati med ett tredelat styrelseskick, de nationella, provinsionella och lokala nivåerna har alla sina lagstiftande och utövande myndigheter.

I dag: av rubriken att döma, !ke e: ǀxarra ǁke – olika folk förenade så är dagens Sydafrika ett resultat av dess historia (logiskt). Landet är ett av de mest välutvecklade och industrialiserade länderna i Afrika, men det finns även här stora sociala klyftor.

Vad Sydafrika mer är i dag återstår att se, nu är det bara 10 dagar kvar till avresa och fjärilarna i magen blir fler och fler och vildare och vildare!

Hammock + sovsäck

För några veckor sedan fick vi en packningslista av NIF där det står; MÅ: Sovepose/evt. lakenpose. 12 mnd. NIF anbefaler sovepose. Och den sovsäcken jag har är stor och tung (knappt ryms i mina 20kg), så har köpt mig en ny.

I natt testade jag den, i hammocken. Sovsäcken får heltklart godkänt och räknar med att jag sover några fler nätter där ute innan avresan.

För att jämföra lite med hur det kan vara när jag är på safari i Krugerparken så är ju Meduza (min katt som gjorde mig sällskap) som lejonen, men annars var det nog inte så mycket likheter, myggor, flugor och pappalångbens...

Vaccination

Så, med mindre än två veckor till avresa och ett stort blåmärke på min högra överarm, två fingrar proximalt om tuberositas deltiodea, är jag nu färdig med vaccineringen inför Sydafrika.

De vaccinationer jag tagit är;
- Typhenix, ett tyfiodvaccin
- Twinrix, mot Hepatit A och B
- Imovax, den 5e poliosprutan
- Dukoral, mot Cholera

Och hade även sedan tidiare vaccinerat mig mot Tuberkulos, vilket lungröntgen för några veckor sedan visade att fortfarande höll i sig, fattar inte hur det hänger ihop. Men jag litar på de som kan sin grej.

Dukoral var ett drickvaccin, de andra sprutor. Men den där blandningen som skulle drickas var ingen höjdare. Dden smakade riktigt illa och sedan fick jag inte äta eller dricka på en timma, så smaken i munnen fick alltså vara kvar, bläääk. Fast stod ju ut, och det ska det vara värt för att slippa cholera :)

Sedan var det ju frågan om mitt blåmärke då... efter att jag fick sista sprutan i torsdags så sprutade det blod när hon drog ut nålen, det är tydligen sånt som händer, fast det ser rätt illa ut nu när man kan gå med bara armar i den härliga solen, ut ut nuuuuu!

Vad är en idrettsfredskorps?

Eller vad är det du ska göra i Sydafrika? Det är frågor jag fått många gånger senaste tiden. Jag brukar svara att jag ska jobba med idrottsutveckling, alltså utveckla idrotten i det samhället jag kommer till. Då blir ju näste fråga hur?

Ja, alltså hur mitt arbete kommer att se ut är i dag omöjligt att säga. Första saken är att jag inte vet vart i Sydafrika jag ska, det är inte bestämt, utan något som Score avgör när de lärt känna oss. Men vart jag hamnar kommer att ha betydelse för hur det blir, vilka resurser och behov finns där är mycket upp till mig att utforska och utefter det arbeta vidare.

Andra saken som gör att det är svårt att beskriva arbetet i förväg är att alla som åker i väg har väldigt olika bakgrund, jag är sjukgymnast, det finns idrottsvetare, arbetsteapeut, lärare mm, så våra individuella kompetenser kommer även att prägla hur arbetet blir. För min del ser jag detta som en chans till att jobba med förebyggande hälsoarbete bland gräsrötterna.

För att krångla till det hela är det inte så enkelt att förklara att jag ska tala om för lokalbefolkningen hur de ska göra utan, min arbetsuppgift kommer i huvudsak att vara att facilitator, vilket "är en person som arbetar med att få en grupp männinskor eller organisationer att arbeta mot ett gemensamt resultat. Facilitatorn åstadkommer detta genom att koncentrera sig på processen, och genom att lyssna noggrant på alla inblandade för att få fram de krafter som vill till samma mål. Facilitatorn fungerar bäst som neutral och utan formell makt eller extra expertkunskap i själva sakfrågan". (Copy&Paste från Wiki)

Score har tre ”prioriterade grupper”, barn och ungdomar, kvinnor samt funktionshindrade. Jag ser fram emot att möta alla dessa, och även övriga i det sydafrikanska samhället. Fast med erfarenheter som personlig assistent och praktik på habilitering har jag som önskemål att få extra kontakt med funktionshindrade. I mina reseguidsböcker har jag läst att Sydafrika är ett land med goda förutsättningar att resa med rullstol och/eller andra funktionsnedsättningar, så jag tycker det ska bli mycket spännande att se hur det är att leva med funktionshinder där.

Man kan läsa på NIF:s hemsida om vad Idrettens fredskorps gör och är. Men vet att jag har nya läsare som inte är så vana vid internet och länkar, så har kopierat in till Mormor och Morfar exempel på arbetsuppgifter (dock står de på norska);
1. Kursing, veiledning, evaluering i samarbeid med kroppsøvingslærere i skoletiden og etter - skoletid.
2. Skoleidrett; for eksempel å introdusere en ny idrett eller bistå i organisering av turneringer og festivaler.
3. Mer fokus gjennom å fremme idrett i lokalmiljøet, som for eksempel å bistå i opprettelsen av en Basketballklubb eller motivere flere jenter og kvinner til å drive med idrett. Å tilrettelegge for og ha kurs / oppfølging, slik at de også blir ledere. Trener - Leder og Dommer!
4. Bruk av idrett som metode for å øke kunnskap om bl.a. HIV/AIDS, rusmisbruk og andre samfunnsutfordringer.
5. Samarbeide med lokale idrettsorganisasjoner (organisasjonsbygging/kompetanseoverføring), andre frivillige organisasjoner og lokale myndigheter.
6. Administrativt arbeid

Och när man kommer hem kan man ju göra som Lind och Tonje. Iallafall handlar arbetet inte bara om att jag tar med mig mina kunksaper till Sydafrika, utan jag förväntas även lära mig mycket som jag sedan ska lära vidare när jag kommer hem. Och vad jag lärt mig får vi se om 1 år...

Om att arbeta i en organisation – min tid som ledamot i Saco Studentråd

I helgen var jag på möte med Saco Studentråd i Halmstad, mitt sista (men jag är fortfarande ledamot fram till 30 juni och saker ska avslutas). Så tänkte berätta lite om mina tankar kring vad jag lärt mig, hur jag vill fortsätta använda de nya kunskaperna och varför denna tid har betydigt så mycket för mig. Det blir nog lite långt, men läsvärt (?)

För ett drygt år sedan hade jag min första kontakt med Saco Studentråd, på förbundskonferensen 2008 som representant för Sjukgymnaststudenterna. Redan då blev jag väldigt imponerad av organisationen i sig och dess arbete, men framför allt alla duktiga människor som var engagerade. Det var i alla fall då mitt intresse väcktes på riktigt. När hösten kom och jag fick ett samtal om att kandidera till Saco Studentråds styrelse 2009 var min första tanke att det inte skulle vara något för mig, så grön och okunnig. Men, med tanken på det att Saco Studentråd företräder alla studenter, oavsett kunskap inom området så är ju mixen bra att ha i styrelsen. Att jag dessutom kommer från ett litet medlemsförbund, Sjukgymnastförbundet är ju ytterligare en viktig faktor till varför just jag skulle ha något att bidra med. Kongressen gjorde ”sitt”, och jag var med.

Så kom januari 2009 och det var dags för första styrelsemötet för min del, med pirr i magen gav jag mig av från Trondheim (eftersom min tid som utbytesstudent just påbörjats). Inför mötet, och även alla andra har jag läst på och känt mig förberedd, men att ha koll på allt insåg jag ganska snabbt att var mer eller mindre omöjligt. Därav vikten av delad förkunskap inom styrelsen, vissa är bra på lagar och regler, andra har stenkoll på det senaste som händer inom utbildningspolitiken och några är bra på att vara bara studenter. Det är en grov indelning, och det är absolut inte så att vi bara besitter dessa kompetenser eller att någon har endas en av dem, Saco Studentråd är så mycket mer än så.

Tilläggas i det hela ska att jag innan mitt engagemang i Sjukgymnaststudenterna och Saco Studentråd knappt vart i Stockholm, och absolut inte rest dit själv. Men nu känner jag ju mig riktigt bekväm (?) i att hitta i och besöka vår huvudstad.

Vidare gick våren och ju längre tiden gick desto roligare blev det, men det är väl så, ju mer man lär sig desto roligare? Jag tänker inte gå in konkret på vad vi har gjort, det finns att se på Saco Studentråds hemsida, men det har varit intensiva helger med möten och däremellan diskussioner och arbete över mail. Många kan tycka att möte är tråkigt, okej det låter inte alltid lockande, men väl där har tiden många gånger sprungit i väg och vi nöjda med vår prestation kunnat avsluta dagen med en middag.

Ja, det är ju så att det är inte bara själva arbetet som betytt så mycket, utan även det social runt i kring. Visst att vi många gånger har diskuterat plugg, tentor, utbildningspolitik mm över frukost eller på kvällen, men även mycket annat. Vi har varit ledamöter med väldigt skilda bakgrunder, studiemässigt och fritidsmässigt, men att lära känna dessa nya personer har varit toppen. Tänk bara att jag kunde ringa juristen på Skatteverket inför mitt år i Sydafrika för att reda ut hur det fungerar när man arbetar i ett land, får lön av ett annat och kommer från ett tredje… Eller som när jag åkte Vasaloppet, då missade jag delar av styrelsemötet (pga att mötet var tvunget att flyttas) då får jag ett sms av de sköna människorna som jag bara träffat två gånger tidigare som hejar på och följer mig på nätet, snacka om att jag fick en kick då!

Jag sa att jag inte skulle gå in på vad vi konkret gjort och presterat under våren, men jag vill ändå ta upp en sak. Den 7 juni var det val till Europaparlamentet, så under årets förbundskonferens anordnade vi en debatt med unga kandidater. Efter det blev jag slavisk följare av deras bloggar, läste i tidningar och på nätet, såg debatter. Okej, jag ska erkänn att jag inte känner mig speciellt säker på allt men, betydligt mer kunskap och ytterligare ett område som intresserar mig har väckts.

Med andra ord har det varit mycket som hänt och saker jag lärt mig, frågan är ju hur jag kommer att ha nytta av det i framtiden? En av Saco Studentråd åsikter är ju att utbildning ska löna sig, lika så tror jag. Men det kan ibland vara svårt att säga konkret vad ett förtroende uppdrag egentligen ger…Även om jag tycker att Anna Ekströms (ordförande i Saco) historia om att ”det ser bra ut på CV:t” faktiskt är så mycket mer än orden i sig, det säger mycket mer om personen än så.

Vidare har jag även tänkt en del på vad jag inom den närmsta framtiden kan använda. Att arbeta i en välfungerande organisation har varit toppen, och mitt kommande jobb i Afrika kommer till stor del att vara organisatoriskt. Kanske i form av att utveckla redan befintliga eller vara med och skapa helt nya. Självklart betyder inte att en välfungerande studentorganisation i Sverige är jämförbart, men principen om att ha gemensamma och tydliga mål, stark ledning (i from av stadgar och presidium), vara engagerad i de du gör, ha ett brinnande intresse mm (listan kan göras lång). Har även lärt mig hur man kan jobba med påverkans arbete, lite tips och trix. Men framförallt vill jag poängtera vikten av att man har roligt i det man gör.

Finns så mycket mer jag skulle kunna skriva och berätta om tankar och funderingar. Men tror jag fått med det viktigaste. Och bara för att min tid är ute (låter hemskt) som ledamot, så tro inte att jag inte kommer fortsätta lära mig nytt och ha koll på vad Saco Studentråd gör, det finns Internet i Sydafrika också, så jag räknar med att även ni har koll på mig :)

Så för att summera, mycket har jag lärt mig och mycket mer finns det att lära. Oavsett vad jag kommer att arbeta med i framtiden (eller plugga mer?) så är en sak som är säker att jag kommer att fortsätta engagera mig i det fackliga arbetet.

Avresa

Så, i dag kom flygbiljetten, eller alltså mailet med bokningen.

Flyger den 10 juli från Landvetter 9.25 och landar på Gardemoen (Oslo) 10.20. Där blir några timmars väntan innan den gemensamma avresan går 16.55 till Heatrow (London), där vi landar 18.15 för en kort visit innan vi lyfter 19.25 mot Kapstaden... den 11 juli kl 8.00 landar vi i Sydafrika och äventyret börjar på riktigt(?)

I går fick vi dock ett mindre positivt besked, istället för 2 x 23kg packning får vi bara ta med oss en väska på 20kg. Vad är det viktigaste man behöver 1 år i Afrika?

Sista gången...

... till skolan med röd express, 4.5 år totalt. Men bussen, tro inte att jag sviker, fram till Sydafrika är det ju jobb som gäller, så visst kommer jag att åka mellan Stenungsund och Göteborg.
... lektionen, okej, det var bara programutvärdering med tårta (tack Esping, hoppas du hade bakat den innan du blev magsjuk). Men ändå, sista gången man satt inne i föreläsningssal med klasskompisarna.
... som jag gick ut från dörrarna på skolan när jag fortfarande är student, för denna gången?

Oj oj oj, säkert mycket mer som gjorts för sista gången i dag. Examensarbetet har nu fått gula framsidan, dvs. godkänt :) Så visst är det speciellt nu, jag är lixom klar, färdig sjukgymnast, jippi! Okej, examensceremoni på fredag och sedan får man ansöka om legitimationen (och betala 600kr för den!)

Lite svårt att förstå att verkligheten - alltså den när man inte går i skolan längre och förväntas vara vuxen med jobb och allt vad det innebär - väntar. Fast min framtid ser väl inte ritkigt ut som jag trodde när jag började läsa till sjukgymnast för tre år sedan, och än mindre när jag började skolan för 15 år sedan... efter så många år är det nu dags för ett nytt äventyr (läs: Idrettens fredskorps i Sydafrika) Ska jag vara helt ärlig så kommer jag nog återvända till skolan ganska snart igen, för att plugga mer, men planer är alltid planer, och de kan ju ändras...

Frågan är om det blir sista gången med sjukgymnastkompisarna i kväll, hoppas inte det. Självklart blir det avslutningsfest i kväll, men det vore ju dumt att undivka alla goa i framtiden

Min blogglista

Har nu fixat en ny fin grej till höger; Min blogglista, har hittat fyra av mina med ressenärer från Norge. Men antar att det finns fler jag borde, ska och vill följa?!