Fullt ös medvetslös

Så känns det som om den gångna veckan har varit, det har varit hur mycket som helst som har hänt, så någon vidare uppdatering har det inte varit från när syster har varit här, men det kommer nu en kortis och ska även se till att länka när hon lägger upp sin story!

Hela veckan har vi haft ett basketprojekt. Omtänksam syster som man är (?) så tänkte jag att Lotta ska ju inte behöva kolla på vad jag gör i en hel vecka, det är bättre hon får testa. Slutkommentaren blev ”En vecka så här är väl okej, men du måste ju bli skadad”. Och ja, tålamodet sätts verkligen på prov, men än så länge känner jag mig inte helt fördärvad utan lär mig fortfarande. Och även så sa Lotta, att hon hade lärt sig massor, så det är ju bra! Sedan har vi då resultatet i communityt, över förväntan under veckan, har haft U15 träningar först där vi snittat på 40 barn om dagen och sedan +15 där det varit mellan 10 och 20. Kanonbra, speciellt att det varit en hel del tonårstjejer (mer än de 2-3 stycken som burkar vara där). Projektet skulle avslutas med en turnering där vi bjudit in ett community inte så långt ifrån, dock fick vi beskedet några dagar innan att de inte kunde komma eftersom en councillor i deras kommun hade dödat sin flickvän och sig själv, så att alla taxibilar skulle användas till begravningen. Istället fick vi arrangera liten mini basketfestival här där man spelade mot varandra, lite färre deltagare än vad det vart under veckan, fråga oss inte varför, men förmodligen för att det var tokvarmt. Hur som helst så var det lyckat för de (oss) som var med!

Mer än basket så har syster fått hänga på mig i skolor, Raseagkala, Helen Franz och Matjeketlane, möta massa släktingar och vänner, vart på payday, fått giftemålsförslag, ätit mango i massor, lära sig om vardagssysslorna här så som handtvätt och äta middag med händerna samt att vänta…!

I onsdags fick hon också vara med stora syster till doktorn. Utan att gå in på för mycket detaljer så har förmodligen de pillerna jag åt för bettet orsakat förstoppning, och alla toabesöken i sin tur urinvägsinfektion. Men jag är nu på bättringsvägen…

Här vinkas syster av mot nya äventyr, tar genvägen över Australien tillbaka till Sverige..

Så att jag känt och känner mig medvetslös beror på en kombination av massor att stå i och mera sjukdom…